Rolig titel på jobb man kan ha

Forward Tipping Dumper Driver
12.09.2011 kl. 21:13

Fungus.

Det här med svamp hörni, finns det någon gräns för hur mycket man får äta per vecka? Det råkar vara en stor del av min kost och så här då man lever i singelhushåll en tid (fast i kollektiv men ni fattar) är ju alla förpackningar så rackarns stora och bäst-före-datumet kommer på ganska hastigt.

Men 1 pund för stora svampaskar är ju bara ett måste. Vad kostar en fjuttlåda pirkkasvampar? 2,49?
12.09.2011 kl. 00:21

Vardagens små bekymmer.

Att leva i ett hushåll utan kaffekokare är inte alltid det trevligaste. Då utvecklar man ett beroende av cappucino.

*sörplar vidare på pulverkaffe med mjölk*

Hur det är att leva i ett hushåll utan torkställning får jag veta alldeles snart då jag plockar tvätt ur maskinen.

*hänger upp lina mellan spik och garderob*
11.09.2011 kl. 22:08

Jakten på kändisar. Eller tanken på jakten kanske.

Nu då jag har traskat på gatorna i London i över en vecka har jag ibland tänkt på hur jag skulle reagera om jag får syn på en kändis. Eller typ undrat var månne Colin Firth bor. Eftersom tillgången till internet har varit minst sagt begränsad har jag inte hunnit slösurfa en enda gång. På flera veckor, kanske en månad har jag inte läst några Twilight-bloggar så jag vet inte om det har kommit nya bilder eller någonting inför Breaking Dawn. Men idag läste jag att jag Kristen och Robert har varit i London i början av veckan och kanske till och med är fortfarande, åtminstone Kristen som spelar in film här. Då måste jag erkänna att jag blir alldeles fnissig i magen av tanken på att vara i samma stad. Töntigt jag vet men herregud mina idoler ju. Jag vill se en kändis. Jag vill dö av fniss och pinsamhet på samma gång och bli alldeles till mig över åsynen av Hugh Grant eller vem som helst. Jajajaja de är vanliga människor jag vet jag vet jag vet men om man på riktigt avgudar en skådespelare eller musiker så blir man helt enkelt jävligt till sig om de plötsligt befinner sig i närheten. Eller Muse, herregud Muse!
09.09.2011 kl. 01:14

Gå hem!

Uäääh, terrorn i att sitta på Starbucks mitt emot en konstig typ som knäcker alla ben i sina händer så att man bara vill skrika åt honom att sluta. Äckligt äckligt äckligt.
06.09.2011 kl. 19:55

Andra bloggen prioriteras nu.

Tills jag får igång en vardag här i mitt nya land är det nog bara selmagoestolondon.ratata.fi som gäller men jag har inte daglig tillgång till internet så tyvärr händer inte mycket där heller.
05.09.2011 kl. 17:52

Imorgon!

Ja hörni, imorgon åker jag till London, kan ni förstå? Väskorna börjar snart vara packade och så mycket jag bara hinner ikväll ska jag försöka få ordning på alla de där lådorna med oklart innehåll som lämnade efter flytten från Jakobstad.

Nu är då frågan hur länge jag stannar? Blir jag så panikslagen att jag åker hem efter tre dagar då min svägerska åker tillbaka, blir jag lagom förtjust men tycker det räcker med några månader eller blir jag så galet förälskad i staden att jag vill stanna flera år? Det är himla märkligt att inte veta för det är stor skillnad på tre dagar och två år om man säger så.
29.08.2011 kl. 18:45

hoå-äm.

Förresten besvikelsen på H&M idag. Jag har hatat den där butiken i flera år nu och de där få gångerna jag är in där blir jag bara skitförbannad på slit och släng och alla tonåringar som står och fnittrar i hörnen. Däremot älskar jag webshopen och i vissa perioder blir jag nästan manisk och måste kolla hela tiden och sukta. Tack och lov shoppar jag mest där vid reatider.

Hur som helst så har det kommit massor med fint som jag velat prova men inte vågat beställa eftersom det ibland tar sjukt länge innan paketet kommer fram och det går ju inte om man bor i ett annat land några veckor senare. Så jag bestämde att nästa gång jag åkte till Vasa skulle jag kolla in plaggen på riktigt istället.

Den dagen var idag och jag säger bara "fy fan va värdelöst." Fanns ju ingenting. Verkligen ingenting. Och igen hatade jag den där butiken. Inga tonåringar denna gång för klockan var inte ens 11 men kläderna var det tråkigaste jag sett.

Vad är grejen? Finns inte webshopplaggen samtidigt i butik eller kommer de inte dit alls?

Nå en jacka kom hem. Angst lite. Men jag har gått runt och grubblat på Londonsommar som håller på längre än finsk och det faktum att jag inte har någon självklar jacka att ta med. Sen sa den där blå saken i butiken att det var just den som var lagom tunn/tjock för att funka tills det blir kallt där.
25.08.2011 kl. 23:16

Hihahohe.

Bara för att man inte kan blogga på ratata imorgon kommer det att vara dagen då jag plötsligt får världens feelis för att bildblogga. Kanske. Just nu har jag däremot ingen lust att säga särskilt mycket eller bildblogga heller. Rotar fram en photobooth-bild från förra veckan. Vill inte ta någon ikväll för mina ögon är lite röda av ett gråtanfall. Psyket nu alltså, psyket! Mer om det på selmagoestolondon.ratata.fi

25.08.2011 kl. 22:43

Flyga

Om det kommer en dokumentär om flygplanskrascher så måste jag titta. Inte särskilt lämpligt så här inför stundande resa. Jag är inte direkt flygrädd och hysterisk men en av mina största mardrömmar är en flygplanskrasch. Det är skönt att slippa sitta där i sätet och känna hysteri men djupt där inne finns alltid en rädsla. Egentligen tycker jag bara att det är obehagligt att starta. Sen väl där uppe är jag hur lugn som helst och älskar alltihopa, serveringen, miniatyrmaten, filmerna, känslan av att vara på väg någonstans osv. Den här dokumentären ikväll på TV4 handlar om överlevanden. Ännu värre. Folk som har varit med och kan berätta. Som börjar gråta som får mig att börja gråta. Usch.

Man kan dö på miljoner olika sätt och risken att dö i en krasch är minimal men ändå, det är en fruktansvärd mardröm. Eller att dö i havet.
25.08.2011 kl. 00:15

Momma.

Jag är ju den som brukar fylla på listan med orsaker till varför jag inte ska ha barn, i stort sett aldrig tvärtom. Nu har jag dock kommit på en stark orsak åt andra hållet. Ungen skulle ju ha världens mest barnbarnsälskande mormor i världen!
24.08.2011 kl. 22:43

Men jag har ju inte ens mycket kläder juh.

Great. Jag hade glömt en av klädväskorna i bilen. Den där stor nog att sova i för en stor karl eller flytta in i för en mindre tjej. Flickrummets garderob börjar kännas patetisk. Åtminstone klädstången. Vem uppfann hyllor egentligen. Stänger skare va!*

* jag tänker framtida walk-in-closet.
22.08.2011 kl. 21:10

Gamla prylar.

Städar ur min gamla garderob för att kunna trycka in kläder där. Jag får en lite sjuklig njutning av att sortera, rensa och kasta (eller ge till loppis. Förstås) och tycker att det är lite roligt än så länge. Speciellt det här med att hitta gamla saker från barndom och tonår. Ni vet läsa om gamla kärleksproblem, dagbok om resan till Dubai under ramadan, en samling med nyckelringar, minnesbroschyrer från musikaler jag sett i Stockholm, gamla foton, prao-dagböcker, stenar jag plockat och tyckte var vackra nog att spara osv. Sitter just nu och tittar på en enorm hög tidningar från den tiden då jag prenumererade på Veckorevyn. Vara stark och bara kasta eller bläddra igenom dem och fnissa åt år 2000?

Borde plocka fram datorn också och börja flytta över viktiga saker hit till Mäkken. Men orkaaa..
22.08.2011 kl. 19:54

At home.

Nåja hörni. Nu är jag i hembyn. Ska jobba hårt med att packa upp, ordna alla panikpackade lådor, hälsa på släktingar osv. så att jag kanske kunde hinna en sväng till Jakobstad och Roger igen. Men man hinner inte särskilt mycket på en vecka.

Herregud en vecka! Och en dag..

Mamma satt på med mig i bilen hem idag efter att de hämtade sista lasset och jag sa det att det känns som att jag pratar om någon annan då jag säger datumet åt folk som undrar när jag åker. Som att det inte är mig vi pratar om alls. Då jag är där hamnar jag nog i något slags chocktillstånd då jag vaknar till liv och inser var jag riktigt är. Men hey, den dagen, den sorgen.
22.08.2011 kl. 16:36

Döden.

Usch jag känner mig lite deppig. Och lite som att tid har stulits ifrån mig. Det skulle ju vara en skön avslappnande vecka det här i Rogers lilla etta. Jag skulle ju komma med på alla hans gigs, jag skulle gå på kräftskiva och idag skulle jag vara på juthbacka marknaden. Men flytten tog så lång tid och det blev ett enda stressande. Här har vi försökt få ordning på Rogers lägenhet i flera dagar och ännu är vi inte riktigt färdiga. Nyss var vi nere i den proppfulla källaren för att plocka ut lite lådor och hoppas att de ska rymmas i hans föräldrars bil så att de kan ta hem dem åt mig. Men ändå är det ett stort lass. I flytten hann jag inte packa noga de två sista dagarna så jag har alldeles för många lådor som ska sorteras. Dem får jag sitta med nästa vecka och det gör mig alldeles deprimerad. Därtill ska jag hinna klämma in förberedelser inför London, hälsa på alla och försöka packa två väskor. Och ja, åka ett varv till hit till Jakobstad för att hämta resten. Det kommer att bli jobbigt och jag känner mig inte glad alls idag. Linda sitter på flyget till London idag. Själv åker jag 30:e med min svägerska. Någonstans att bo förutom tre dagar på hotell har jag inte.

Den där efter-stressig-flytt-mattheten börjar komma på och det värsta är att jag inte alls bara får ligga och glo i en vecka eller två för att ladda. Jag kommer att ha hjärtat i halsgropen ända till slutet och jag är livrädd för att denna stress kombinerat med herregud-jag-flyttar-till-en-storstad-i-annat-land-stress kommer att ha ihjäl mig. Jag är så sjukt känslig för press och stress.

Inte nog med det har jag någon fasansfull press på att jag måste ordna jättefint här tills vi får gäster idag. Det är ju för fan inte mitt hem. JAG är ju gäst här. Det är inte JAG som ska känna något alls över någonting om Roger får gäster till sin lägenhet. Men ändå traskar jag runt här med panik över att det inte är perfekt här ännu. Vem har det perfekt några dagar efter flytt frågar jag mig..
20.08.2011 kl. 14:03